Hur formas forskare

Vad som behövs för att bli etablerad som forskare, och hur det går till att etablera sig som sådan, varierar både mellan vetenskapsområden och över tid. Därtill kommer spänningen mellan samhällets och akademins strukturer och individens självuppfattning och egenskaper.

Att rekonstruera hur sådana processer går till är vanskligt, just med tanke på de individuella ställningstagandenas betydelse och svårigheten att hitta ett lämpligt material. Historikern Lisa Svanfeldt-Winters nyutkomna avhandling (sept 2019) Where Scholars are Made: Gendered Arenas of Persona Formation in Finnish folkloristics, 1918-1932 handlar om Elsa Enejärvi (1901-1951) och Martti Haavio (1899-1973), två av de första som disputerade i folkloristik i Finland, deras akademiska karriärer och deras gemensamma livsplaner (de gifte sig 1929). LSW bygger på ett rikligt material av brev, dagböcker och andra personliga dokument där deras försök att orientera sig i en expanderande universitetsvärld och deras relation till varandra är sammanflätade. Läs mer

Publicerat i kulturhistoria | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bluesen i Sverige – del 2

 

Originaltext – citera ej utan hänvisning

(del 1 finns här)

Om blues på 1920-talet var liktydigt med en dans i måttligt tempo, kom blues från mitten av 30-talet och fram till början av 60-talet att vara ett mångtydigt begrepp. Det kunde stå för en melankolisk schlagersång; ett standardformat för jazzmusik, ofta använt för jamsessions; en byggsten i jazzens historia; en sjungen folkmusik med antydningar av social och politisk protest. Det är delvis olika kretsar som använder begreppet, och i olika sammanhang. Något utrymme för en renodlad bluessångare finns inte på den svenska musikscenen, däremot olika artistpositioner där någon form av blues kunde ingå. Läs mer

Publicerat i Jazz, kulturhistoria, Medieforskning, musikforskning | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Kreativitet som drömjobb och neoliberal strategi

Angela McRobbie är en brittisk forskare med bakgrund i Birminghams Cultural Studies-miljö, där hon bidrog med att föra in feministiska perspektiv och att ställa frågor om kulturproduktionens organisation och klassförhållanden. I boken Be Creative: Making a Living in the New Culture Industries (2016) fortsätter hon de spåren genom att diskutera de senaste decenniernas satsningar på kreativa näringar i diskurser och praktiker, samtidigt som hon också kritiskt granskar och självrannsakar högskolornas roller. Men boken är också ett resonemang om arbetets värde och villkor under neoliberal post-Fordistisk regim. Läs mer

Publicerat i kulturteori, populärkultur | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bilburna sägner

Det finns en Folklore Casebook Series i USA som startades av Alan Dundes, där artiklar som skrivits över tid på ett och samma tema – t ex Askungen, Onda ögat, Oidipus, ordspråk – samlas, med en nyskriven inledning. Efter Dundes bortgång har nya redaktörer för serien tagit vid. Den senaste utgåvan har satts samman av Lynne S McNeil och Elizabeth Tucker, och heter Legend tripping: A contemporary legend casebook (2018). Den är dessutom den första utgåvan i en ”legend casebook series” som International Society for Contemporary Legend Research ställt sig bakom.

Legend tripping innebär att åka till en plats, till exempel ett hus, en kyrkogård eller platsen för en olycka, där det sägas spöka eller hända andra oförklarliga händelser för besökare. Det är både ett sätt på vilket sägner cirkulerar och hålls vid liv men också del av berättartradition; folk inte bara återberättar sägner utan besöker också de platser som utpekas, och berättar sedan om sina upplevelser under resan dit och besöket – vilket också kan bli något som införlivas i kollektiv berättartradition. Begreppet motivattraktion kunde ha passat bra här för hur platser drar till sig fler och fler detaljer. Läs mer

Publicerat i kulturhistoria, kulturteori, Narrativitet, populärkultur | Märkt , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Att bygga en banjo

Organologin, studiet av musikinstrument, är ett av det mer svårartade fälten inom musikforskning. I skärningspunkten mellan fysik och humaniora, teknik och samhälle, finns potential för tvärvetenskapliga frågeställningar i djupare bemärkelse; problemet är att olika vetenskapsgrenar har olika fokus, ser olika detaljer, ställer olika frågor. Den variationsrikedom som humaniora arbetar med att förklara försvinner ofta om den ska reduceras till akustikens generella principer. Den blandning av positivism och utvecklingsoptimism som dominerat teknologiska vetenskaper genererar frågor som ”hur tillverka instrumentet effektivare” men inte ”varför föredrar människor en gammal teknisk lösning”.

En rollposition där tekniskt kunnande förenas med estetiska (och därmed socialt inbäddade) frågeställningar är den som instrumentbyggare. Richard Jones-Bamman (i fortsättningen RJB) har spelat banjo i många år och även prövat på att bygga. I boken Building New Banjos for an Old-Time World (2017), som ingår i ett forskningssammanhang där det redan finns litteratur om instrumentets historia och musikstilarna, fokuserar han på instrumentbyggarnas tankar, idéer och drivkrafter vilket blir det unika bidraget till en tidigare forskning som främst har handlat om tekniska lösningar, kunnandet men inte drivkrafterna. En poäng med boken är att den utgår ifrån en faktiskt existerande byggar-och musikergemenskap; här blir det banjon som den hålls levande inom ett nätverk av människor som står i fokus, inte till exempel ”det gemensamma för alla former av banjos” eller ”banjon som industriprodukt” för att ge hypotetiska alternativ. Läs mer

Publicerat i kulturarv, musikforskning, Uncategorized | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Liminalitet som samhällsanalytiskt begrepp

Ett begrepp som kan användas för att synliggöra gränsdragningar, förändringsprocesser och extraordinära tillstånd och erfarenheter, socialt, politiskt, individuellt, emotionellt, är liminalitet. Det lanserades av Arnold van Gennep i hans arbete Rites du Passage från 1909, och betecknar där det tillstånd av att finnas på gränsen mellan två kategorier, som är utmärkande för övergångsriter (vilka van Gennep delar in i de temporära faserna separation, liminalitet, och re-aggregation). Den danske socialantropologen Bjørn Thomassen har ägnat en bok att resonera kring begreppet och dess användbarhet för att förstå samhällen. Liminality and the modern: Living Through the In-Between (2014) har syftet att diskutera hur liminalitet i det moderna samhället tvärtemot vad en skulle kunna tro inte marginaliserats (då det för de flesta förknippats med religiöst motiverade riter), utan kommit att positioneras i centrum av det moderna projektet (s 14). Läs mer

Publicerat i kulturteori | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

The Silver Trumpet Mystery – Louis Armstrong as Christmas gift 1959

The longevity of certain artists often gets overlooked in popular music history. With a focus on innovations, and the trope of “spokesman for a generation”, the representation of a decade easily is made with neglect of the established structures, the normality of which “the new thing” was contrasted. One example is the status of Louis Armstrong in the fifties: shunned by the jazz critics but with a large following by young people. In Sweden, this was the case which shows in the sold-out concerts on his tours, as well as in a string of songs in the Swedish hit parade: Can anyone explain (with Ella Fitzgerald) and Kiss of Fire 1952, Skookian and When the saints go marching in 1955, Mack the Knife and Basin street blues 1956, and The Five Pennies saints duet with Danny Kaye in early 1960. During his Scandinavian tour in 1959 he also made a cameo appearance in the Danish film Kærlighedens melodi with young singing couple Nina & Fredrik – the title taken from their hit Melodie d’Amour, but in Sweden the film was named En flicka, en gitarr och en trumpet (A girl, a guitar and a trumpet), thus enlarging Armstrong’s role. Läs mer

Publicerat i Jazz, kulturhistoria, Medieforskning, populärkultur | Märkt , , , | Lämna en kommentar